Alexandra Pizzoni
Alexandra Pizzoni är grundare till boxningskonceptet Night Fight och har en gedigen bakgrund som tränare, hon skrev 2019 boken Self-Care med Anja Forsnor Wärn och brinner för att skapa hållbara livsstilsförändringar både psykiskt och fysiskt. Här i bloggen hittar vi en färgstark vardag kantad av äventyr, filosoferande, bubbel och träning.
Annons

Bröllopsdagen – Överraskningslunchen

Jag och David älskar överraskningar och dagsfester, så gissa om vi var nöjda med att i smyg ändra upplägg på vigseldagen!? Kommer ni ihåg att jag i det här inlägget skrev att gästerna på frukostsamlingen fick reda på att de skulle vara ombytta och bröllopsfina till 14.00? WELL.

Annons

När timmen var slagen möttes gästerna av iskalla Bellinis, gjord på den godaste persikopuré jag någonsin har smakat.

Medan det minglades i pastellfärgade kläder, som ju var temat på hela helgen – pastell alltså. Så fixade vi i ordning oss, det sista.

Förlåt, men exakt hur mysigt ser det här minglet ut? Och kolla på henne min söta lilla mamma! ❤️

Sen tågade gästerna mot paviljongen.. Camilla och min syster.

Vårt rums fönster vätte mot trädgården. Kan ni förstå hur pirriga vi var när vi kikade ut och såg hur fina alla våra ljuva vänner var, hur exalterade vi kände oss över att få gå ut och ansluta.

Annons

Ja och sen var det helt enkelt dags. Tärnor och bestman entrade.

Sen kom jag och David skuttande med hjärtan som bultade. Vet inte hur många gånger vi har diskuterat, drömt och fantiserat om det här ögonblicket, så var det liksom äntligen dags. Det var så stort och så starkt. Har nog aldrig känt mig så hög på livet, aldrig varit så nervös.

Och jag tänker att, vid det här laget så vet ni att det var den här vi tågade in till?

Annons

Vi dansade och skrattade igång… vår bröllopslunch. Ja för vi valde ju att ändra om det så beprövade upplägget av en bröllopsdag. Vi valde att köra dagsfest och lunch för att sedan viga oss när solen väljer att gå ned. När vi kom på idén kändes det på studs så självklart och rätt för oss. Vi ville inte ha en stel vigsel, vi älskar som sagt dagsfester mer än middagar och fick överraska gästerna på bästa tänkbara sätt. Så himla kul!!!

Ja och det här, det här är fan också kul. Ni förstår att när man är i Italien så vill man ju passa på att döpa borden till något Italienskt eftersom att ju: ”Italienska är så vackert”. Några veckor innan bröllopet bad jag därför Nina om hjälp via hennes man med lite Italienska ord vi hade svårt att googla fram. Våra gäster blev ju såklart eld och lågor över att få träna Italienska och bad den Italienska serveringenspersonalen om hjälp för att vässa uttalet. Emma som placerade folk vid borden instruerade gästerna att utbringa brudskål genom att ropa det Italienska namnet så högt som möjligt, med inlevelse. Ja men sen så blev ju folk nyfikna på vad orden de skrek betydde… Haha. Vi hade ju såklart valt könsord och svordomar. Emma berättade efteråt att serveringspersonalen vek sig varje gång någon skrek typ ”Vai a cagare” som typ betyder ”go fuck yourself”.

Sen inledde vårt toastpar på ett så kungligt sätt att jag inte hittar ord. Dom hade skrivit en lång vers som rimmade, innehållande alla våra gäster och vad som symboliserar dom och dess personligheter. Jag tjöt av skratt och förtjusning, ville aldrig att det skulle ta slut. Det var så fascinerande att lyssna på och imponerande att jag inte fattar nåt.

Ja sen ställde sig David upp och fick en gitarr langad till sig. Jag kände att jag greps av panik, funderade på om han inte har lyssnat på ett jävla ord som jag hare sagt genom åren, idiot, tänkte jag. (Kan inte tänka mig något värre än att en kille spelar gitarr för mig – avtändande upphöjt i 2). 😂

Men ahahaha, det var bara ett elakt jävla prank en signal för att kalla in shots. Han fick såklart ett tydligt fuck you!

Medan Emma kom inrullande med en bricka fulla av… rom och cola. Hehe. Pappas favoritdrink. 😉 Vår shotlåt? Den här!

SKÅÅÅÅÅL!!! För livets bästa fest!

Annons

Och ja. Maten, den behöver vi ägna en minut. Alltså jävlar i min lilla låda. Den var så så så god. Vi var ju i Italien och provsmakade några månader innan bröllopet och höll på att dö av lilla matdöden av lycka och förundran, på grund av gott. Ja och en sjuk sak till, det var att jag frågade min vänner Teddan och Putte som driver La Vecchia om hjälp, eftersom att de hittar sin inspiration till största delen från Piemonte (den region i Italien som vi gifte oss i). Varvid dom tipsar om Matteo. När vi sedan snackar med Matteo så visar det sig att han har caterat mat till vårt hotell massor av gånger tidigare. Vilket såklart underlättar processen för alla inblandade.  It was ment to be kan man säga. Och ja. Matteo kan sin grejer och är världens härligaste människa.

Ja sen började talen rulla in. Det var ju hopplöst. Jag grät som en stucken gris och skrattade allt i en salig blandning. Min mamma och pappa! ❤️

Hannah också tydligen.

Ja och såhär såg jag ut titt som tätt. Höll ju till exempel på att trilla av stolen när det trillade in ett telegram från mina älskade Night Fighters. Hör ni så fint!? Dom hade tänkt på mig och fixat. Det är vackert som en Italiensk bröllopsdag det.

Lunchen var en salig blandning mellan skratt och gråt, party och andakt, kärlek och glädje. Bilderna som kommer nu… ÅH ÅH ÅH!!! Som dom gör att jag längtar tillbaka. Jag tror att ni kan se och förstå exakt varför.

Annons

Sån stämning och precis ALLA var med i och skapade den.

Sen var det dags för Davids syskon att få honom att lipa lite igen. Ja vi byttes om med lipandet och tröstandet, David och jag.

Haha, gulliga Felicia rykte inte och fräschade upp oss exakt i rättan tid, hela tiden.

Sen var det mina barndomsvänner, tillika tärnors tur. Som jag älskar dom, från botten av mitt hjärta!

Annons

Jag var såklart på mitt busigaste och bråkigaste humör, jag tror det syns i exakt den här minen?

Kanske här också, när ett av borden hyrde in mig för att dar igång allsång med deras könsord – klart man ställer upp! 🙂

Skratch it mrs DJ! Hur fin är Mandy här!?

Ja sen skrattade vi lite innan det var dags att bryta ihop fullkomligt igen.

Annons

Då när det var dags för Anja att hålla sitt tal.

Inte ett öga var torrt och i slutet på det här inlägget kommer ni att förstå varför.

Älskar dessa 3 bilder lite extra. Hanna Skoog! Du är en sann stjärna!

Lokalen, färgerna och värmen våra vänner emellan. Har vi verkligen fått uppleva det här?

Annons

Utsikten är inte att klaga på den heller!

När min syster klev upp för att hålla tal så inledde hon med att säga att: ”Det här trodde du inte va” och nä det gjorde jag verkligen inte och eftersom att jag vet att hon inte gillar den typ av åtagande som ett tal innebär, skulle jag aldrig förvänta mig eller bli besviken om det inte blev så. Men!! Lyckan när hon utmanade allt det för att berätta in för alla hur mycket hon älskar mig, ja ni, då bryter man ihop.

Annons

Anna min Anna! ❤️

Hahaha! Sen var det dags för vår älskade och galna Emma att hålla tal. Ni vet hon som liksom var navet i hela bröllopet. Det vill säga, hon som projektledde, var frisör, fixade blommor och en lugnande, peppande trygghet, full av kärlek och kompetens. Henne älskar jag och är innerligt tacksam över!

En kram till våra älsklingar Johan och Therese som gjorde vår dag lite extra bra! Älskar er!

När Felicia klev upp och presenterade den film hon klippt ihop från efterfesten tänkte jag att jag antingen får skämmas ihjäl (japp det var mycket dirty dancing som pågick) eller äga det. Jag valde att äga och hoppade upp för att ge gänget smakprov på hur dirty dancing kan se ut live. Hahaha.

Hahaha. Ja jag tyckte att det var SÅ kul! Tack Felicita!

David också… haha… jag gissar att det är därför han älskar mig!? För att jag är på gränsen till dum i huvudet.

Sen avrundade Johan middagen med hjälp av den här. Om det blev succé? Ja! En sjuk sak med den är att den spelades på ett första gången jag och David mötte upp varann ute, innan vi var ett par och att jag tänkte att den passade sammanhanget, men jag har liksom aldrig nämnt det för någon och så hade Johan och Therese valt det som avslutningslåt på vår bröllopsmiddag, hur fint är det!?

Älskar dessa bilder mer än allt annat, kolla ljuset och stämningen, minns exakt hur det började svalna av i luften och hur full på kärlek jag kände mig, samtidigt bubblig av lycka. Svalorna susade med sina välvilliga små läten mellan husen i vår lilla by, vårt Monforte d’Alba.

Och nu kan ni hämta fram näsdukarna för här kommer Anjas tal till mig:

Älskade Alexandra:

Jag har funderat så mycket på hur jag ska lägga upp mitt tal, på vad jag ska säga. För vad säger man egentligen till någon som man redan pratat om med precis allting.

Jag är så tacksam för att du skickade iväg ett mail och bjöd ut mig på den där kaffe-dejten för lite mer än 3,5 år sedan.

För under den tid som vi känt varandra har du blivit en av de viktigaste personerna i mitt liv. Du är så mycket för mig. Min kollega, min bästa vän, min plus en.

Vår vänskap är så självklar, inte bara för oss utan även för alla andra. Vi kan aldrig gå någonstans själv utan att få frågan om var den andra är, som att något saknas när vi är ifrån varandra.

Du är min ständiga +1, den första jag ringer, oavsett om jag ör arg, glad eller ledsen. Förlåt Marcus, men det är sant. Det finaste med dig är att du alltid lyssnar, du ger alltid din fulla uppmärksamhet och engagemang. Det spelar ingen roll när det är, för jag tror aldrig du har sagt ”kan vi prata om det här sen” eller ”jag har inte tid”.

Du gör inget halvdant. Varken när det kommer till att bre en frukostmacka, planera en resa eller nu ert bröllop. Inget sker av slumpen, du tänker på varenda liten detalj.

Det är precis likadant när det kommer till dina vänskapsrelationer, du har inga halvdana eller slumpmässiga relationer. Du älskar högt och ger så mycket av dig själv, till alla. Vet inte hur många personer du kallar för din bästa vän, och det säger något om hur du ser på dem du har omkring dig. Jag är ganska säker på att många här inne känner nog att de är otroligt viktiga i ditt liv, för det är så du får du andra att känna. Jag är så stolt över att få kalla mig din vän.

Man brukar ju säga att man blir som man umgås, men på något sätt var vi lika redan innan dess.

Ibland så skrämmande lika att jag undrar ifall vi blev separerad vid födelsen. Jag ser upp till dig som en lillasyster, är stolt över dig som en storasyster och hör ihop med dig som en tvillingsyster. Det finns aldrig någon tävlan eller konkurrens mellan oss, vi vill alltid varandras bästa. På riktigt. Att hitta en sådan vänskap som vuxen är få förunnat och något jag aldrig kommer ta för givet.

Och nu vänder jag mig till din andra plus en, David. Lika självklar som Alexandra är för mig, är du för henne. Jag minns första gången vi umgicks allihopa, den där tennishelgen i Båstad för några somrar sedan. Jag minns också att det kändes som att jag redan kände dig, du är så otroligt lätt att tycka om. Lugn, trygg och generös. Det ni har tillsammans är så otroligt fint och unikt. Ni är inte bara planetens snyggaste par, ni är bättre och starkare tillsammans. Jag är så glad och att få dela den här dagen tillsammans med er och vet att detta är en helg vi kommer minnas och prata om länge.

Fortsätt att ha kul ihop, fortsatt att uppleva, älska och njuta av vardagens små stunder. Fortsätt att älska livet och fortsätt att välja varandra varje dag. Jag älskar er och önskar er all lycka som man och fru!

❤️

14 kommentarer till “Bröllopsdagen – Överraskningslunchen”

  1. Victoria skriver: 13 oktober 2020 kl 15:20

    Magiskt vackert, allt! Ni, gästerna, miljön, bilderna och talet❤
    Kram


    1. Alexandra skriver: 14 oktober 2020 kl 21:21

      Åh tack vad snäll du är!!! Ja talet det gör mig lika berörd nu som då, det är så fint! ❤️❤️❤️


  2. Skoogis skriver: 13 oktober 2020 kl 17:02

    NU LIPAR JAG!!


    1. Alexandra skriver: 14 oktober 2020 kl 21:20

      Då kommer jag med servetter! ❤️


  3. Jonna skriver: 13 oktober 2020 kl 17:40

    Nej men alltså va!!!! Helt tagen av vilket pangbröllop ni verkat ha. Och vilket tal, vilken vänskap, vågar säga att huvudet kan sprängas för mindre 🙌


    1. Alexandra skriver: 14 oktober 2020 kl 21:20

      Haha! Gullis! Hoppas att huvudet höll ändå! Annars åker väl jag i finkan för mord! 🤣 Tack snälla, det var himlans mysigt, det var det! 😘


  4. Johanna skriver: 13 oktober 2020 kl 21:32

    WOW så fint!


    1. Alexandra skriver: 14 oktober 2020 kl 21:19

      Mennn tack!!! Det är ett ställe man vill tillbaka till om man säger så! ❤️☺️ Kram


  5. Ellinor skriver: 14 oktober 2020 kl 06:22

    Åh men hur mycket kärlek sprider inte detta? Underbart att få känna värmen genom din text och alla bilder. 💕


    1. Alexandra skriver: 14 oktober 2020 kl 21:18

      Åh vad fint att höra! Det gör mig så glad! Tack! ❤️


  6. Malin skriver: 14 oktober 2020 kl 21:35

    Wow, magisk är ordet jag tänker när jag läser. Vilken kärlek, vilka vänner, vilken miljö, vilket sagobröllop💜
    Och Anjas tal, vilken fantastisk vänskap ni har. Lika mycket magi över den💕


  7. Anja skriver: 14 oktober 2020 kl 22:34

    Åh nu gråter jag! Tack för att vi fick dela världens bästa helg tillsammans med er! 💛


    1. Alexandra skriver: 15 oktober 2020 kl 13:21

      Jag grät när jag läste ditt tal igen. Tack min älskade Anja! <3


  8. Jenny skriver: 23 oktober 2020 kl 17:31

    Sååååå himla fint!! Var är din klänning ifrån? Vilken dröm 😍


Dela på:
Laddar